
Solhatten för en sorglig tillvaro i min trädgård. Det började med röd solhatt för flera år sen. Utan planering hade jag köpt den och så blev jag tillslut tvungen att stoppa ner den i jorden. Mellan en nyponbuske som jag hade krig med och squash. Varje år kom hon lydigt upp och blommade och var en stor del av min trädgårdsfröjd.
Men jag hade köpt en i vanlig ordning och det dröjde ett par år innan hon stod i sin fullaste prakt. Då får jag för mig att hon ska flytta. Inte den gula ringblomman eller den lessna citronmelissen nej min nöjda rudbeckia, först till en hink, sen till gaveln av huset, sen ner i en grop vid syrenen där hon suckade till och gjorde ett sista försök men orkade inte mer och kom inte upp nästföljande år. Jag vart jätteförvånad. Jag lär mig inte. Jag har gjort likadant med hennes vita syster, henne ryckte jag upp förra året och satte i en kruka. Pillrade lite i den i går och såg att hon mot alla odds har överlevt. Så jag satte henne i min " vita rabatt", där jag mitt i min gräviver inser att jag precis gävde upp en rabarber som jag har försökt att få att överleva i flera år. Som bytte plats med mitt fackelblomster förra året. Aj
Så idag lovar jag mig
att låta den vita rudbeckian bo där
minst 2 år
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar